Välkommen till linuxportalen.se!

Linuxportalen.se är Sveriges största och aktivaste webbplats för användare av öppen- och fri programvara.

Du besöker Linuxportalen.se som gäst vilket begränsar din möjlighet att använda webbplatsens alla funktioner. Genom att registera dig som medlem får du inte bara möjlighet att söka bland webbplatsens innehåll, skapa nya och delta i befintliga diskussioner, skapa din egen blogg, kommunicera med andra medlemmar genom privata meddelanden och delta i omröstningar. Du får också tillgång till Veckans Kadavro - en seriestrip unikt skapad för Linuxportalen.se!

Registeringen sker snabbt och är helt kostnadsfri - tveka inte, bli medlem idag!

Hårddiskar och fragmentering i Linux

Hej,
Först vill jag tacka för alla trevliga tips till min senste blogg Dagis-grejen.

Fråga :
Behöver man defragmentera hårddiskar som används mycket i Linux? Eller fixas det smart av sig själv?

Jag plågades tidigare av WinXP, som gärna krachar om man defragmenterar hårddisken, och om man inte gör det.

Fridens MM

Alternativ för kommentarvisning

Välj ditt önskade sätt att visa kommentarerna och klicka på "Spara" för att verkställa dina ändringar.

Kristians bild

Enligt
http://tldp.org/FAQ/Linux-FAQ/file-management.html

Q: Is There a Defragmenter for Ext2fs?

A: Yes. There is defrag, a Linux file system defragmenter for ext2, Minix, and old-style ext file systems. It is available at ftp://metalab.unc.edu/pub/Linux/system/filesystems/defrag-0.70.tar.gz. Users of the ext2 file system can probably do without defrag, because ext2 contains extra code to keep fragmentation reduced even in very full file systems.

---------------------------------------

 

magnusbergs bild

Kopiera systemet, reformatera filsystemet och lägg tillbaka är den metod jag använder för att defragmentera. Numera gör jag det väldigt sällan tack vare att jag fyller mindre än halva partitionen, oftast bara en tredjedel, av systempartitonen. På så vis blir det inte så mycket fragmentering. Men tidigare märkte jag en klar uppsnabbning av systemet när jag defragmenterat. Fragmenteringen märktes mest med KDE, betydligt mindre med XFCE-4.

hoths bild

Nej, du behöver aldrig bekymra dig för fragmentering. Linux och UNIX fragmenterar inte! Har du extremt full disk (enstaka procent kvar) så kanske, förstås. Men då har du ju andra och större problem... Wink

----
Linux växer snabbast!

marremuss bild

Jag kör reiserfs, default i Suse 10.1
Jag hittade en intressant länk :

http://www.novell.com/coolsolutions/qna/15032.html

Kör man reiserfs behöver man uppenbarligen inte bry sig!
Skönt, ett problem mindre.

MM

 

Ora et Labora

margus bild

Kör du linux på FAT?

magnusbergs bild

Klart som tusan att även Linux och Unix fragmenterar. Raderade filer försvinner inte från hårddisken bara för att de försvinner från ögat. och när det sen sparar nya filer hamnar dessa i de lediga blocken där det varken finns sparade eller så kallat raderade filer. Först när hela disken är full börjar gamla raderade filer skrivas över. Och det är självklart att blocken som filerna lagras på inte hamnar i rad på disken eftersom lediga utrymmen inte skapas i ordning. Så funkar det i åtminstone ReiserFS. Och vore det inte så skulle man inte kunna återskapa raderade filer.
Bara det att eftersom det inte har funnits några defragmenteringsverktyg så måste man väl vissa individer hitta på en anledning till den saknaden. Och då drog man väl till med att det inte behövs.
Reiser-4 har defragmenteringsverktyg men det beror väl på att det är det mest moderna filsystemet. Så det fragmenterar till skillnad mot de äldre, eller. Wink

marremuss bild

Det är det dom skriver på novells hemsida.
Jag har en känsla av att det stämmer, men ville egentligen veta om nån vet mer exakt.

MagnusBerg verkar vara av annan uppfattning (stämmer det?) men för mig är det ialla fall glasklart att Reiserfs i suse 10.1 fragmenterar mindre än WinXP.

Friden MarreMus

 

Ora et Labora

hoths bild

Att förklara skillnaderna mellan NTFS och *nix filsystem kan bli en lång artikel. Men, skall försöka en kort-variant. Blir den för kortfattad får den väl utökas.

Det finns många sätt att arrangera data på en hårdisk. De två vanligaste algoritmerna, och samtidigt motpoler, kallas för Worst-fit respektive Best-fit. I korthet går det ut på att Best-fit placerar en ny fil där den bäst får plats med minst plats över. Worst-fit gör tvärtom, förvånad? Wink

Vad är då bäst? Ja, Best-fit låter ju... bäst, eller? Det intressanta svaret är att det är fel!

NTFS använder Best-fit
*nix använder Worst-fit

Vad resulterar dessa algoritmer i för beteende på hårddisken?
- I fallet med Best-fit så blir resultatet att skulle filen växa bara lite grand så kommer den att behöva mer plats och filen fragmenteras därmed.
- För Worst-fit däremot så finns det alltid plats kvar för filen att växa i. Filerna fragmenteras därför inte.
- Vid radering av fil, dvs. adressen till var filen är lagrad tas bort ur filallokeringstabellen (FAT) så är de platser som filen ockuperade lovligt villebråd för ny fillagring. Inget skydd eller minne/reservation finns för dessa 'raderade' filer/positioner.

Till sist:
Vad gäller att återskapa raderade filer; nej, det är inte alls säkert att det går bra i *nix. Lyckas du så beror det nog mest på tur och att Worst-fit algoritmen används. Faktiskt.

----
Linux växer snabbast!