Välkommen till linuxportalen.se!

Linuxportalen.se är Sveriges största och aktivaste webbplats för användare av öppen- och fri programvara.

Du besöker Linuxportalen.se som gäst vilket begränsar din möjlighet att använda webbplatsens alla funktioner. Genom att registera dig som medlem får du inte bara möjlighet att söka bland webbplatsens innehåll, skapa nya och delta i befintliga diskussioner, skapa din egen blogg, kommunicera med andra medlemmar genom privata meddelanden och delta i omröstningar. Du får också tillgång till Veckans Kadavro - en seriestrip unikt skapad för Linuxportalen.se!

Registeringen sker snabbt och är helt kostnadsfri - tveka inte, bli medlem idag!

Huvudräkning

I dagar som dessa då skolverket trots kritik, börjat tillåta avancerade miniräknare vid nationella prov (nån som har en aning varför svenska elever hänger efter i naturkunskap?) känns det som om nån borde slå ett slag för huvudräkning.

Vedics matematik är ett uråldrigt indiskt system, baserat på sutror, dvs. olika principer där man placerar ut talen, i sin "minnesbild" och drar i från och dividerar horisontellt och vertikalt.

Det hela är väldigt nördigt att veta. Men det här är ju trots allt ett nördställe, och att lära sig nya saker är ju aldrig fel! Wink

Alternativ för kommentarvisning

Välj ditt önskade sätt att visa kommentarerna och klicka på "Spara" för att verkställa dina ändringar.

jonasbjorks bild

Det här var ett bra inlägg av dig, mernil. Som trots allt har lite relevans till IT.
--
SUSE Linux
Jonas Björk - like.no.other

--
Jag är grundare av och administratör på Linuxportalen. Kontakta mig om du har frågor, funderingar eller synpunkter kring Linuxportalen.se .

curiums bild

börjat tillåta avancerade miniräknare vid nationella prov
Kan man inte få facit på en gång istället..?
--

--

uffe_nordholms bild

Det där med miniräknare eller inte i matten är något man kan diskutera ad absurdum. Jag pluggar själv till lärare i matte, och vi har haft en del diskusisoner.

Ett sätt att se miniräknaren är att den låter eleven koncentrera sig på hur matematiken skall användas. En kunnig elev kan då åsidosätta det mekaniska räknandet, medan en svag elev kan lägga sin kraft på att förstå hur matematiken används för att lösa ett problem.

Ett annat sätt att se den är att en (för avancerad) miniräknare löser problemen åt eleven, om denne lär sig beskriva dem för räknaren. Tyvärr är det senare ofta enklare än att lösa problemet själv.

Jag undrar om det inte är dags att införa ungefär samma typ av system som det fanns på skolan där jag gick. Motsvarande nationella provet i matte var uppdelat i flera delar: aritmetik, algebra, trigonometri, geometri och en del till vars namn jag har glömt. Det var bara under den sista delen (ungefär problemlösning) som vi fick använda miniräknare.
Genom att dela upp provet så här kunde lärarna se om vi faktiskt förstått teorierna bakom. De första delarna på provet, där vi inte fick använda miniräknare, hade förhållandevis enkla uträkningar, så en enkel miniräknare hade inte gett något. En symbolhanterande räknare hade dock kunnat ge betydligt mer, kanske svaret på frågan.
Den sista delen av provet hade större tal, lite fler uträkningar, kanske fler numeriska steg innan man kom fram till svaret. Då var en räknare till hjälp, men den kunde bara ta hand om räknandet, den kunde inte (på den tiden) tex lösa en andragradsekvation.

curiums bild

NP i matte är uppdelat i två delar. På första delen får man inte ha miniräknare men det får man på den andra delen (den vanliga miniräknaren vi får använda just nu alltså). På båda får man ha en formelsamling.
--

--

alberts bild

När jag gick på gymnasiet fick vi ha miniräknare, men inte på högskolan. Men det gjorde ingenting. Det var bara nyttigt att få träna lite på att ställa upp talen och räkna på papper.

Dessutom var det nästan lättare på högskolan, eftersom man alltid visste att talen var tillrättalagda så att svaret skulle gå jämnt ut. Gick det inte jämnt ut så hade man räknat fel. Med jämnt ut så menar jag att svaret skulle kunna skrivas typ som (roten ur två)/3 eller liknande. Gjorde man fel så blev det oändliga haranger med krumelurer på både höger och vänster sida av likamedtecknet.

På gymnasiet så visste man aldrig när man gjort rätt och när man gjort fel. Där blev det för det mesta ojämna svar som man angav med två värdesiffror oavsett om det var rätt eller fel.

Kristians bild

Instämmer i Alberts inlägg - läser själv Teknisk Fysik på LTH. "Snygga siffror" är ett bra tecken när man sitter på tentor Wink

Miniräknaren har en poäng på gymnasiet. Man kan snabbt plotta felfria grafer, ändra i några termer och se effekten - prova, modifiera och lära. Att utföra och förstå logaritmering och regretion (linjeanpassning) är även det enkelt med miniräknarens hjälp. Också här blir den ett stöd för förståelsen.

Givetvis finns det många bitar i gymnasiematematiken som inte på något vis kräver eller bör ha miniräknare - så en uppdelning är helt klart att föredra. Huvudräkning är bra för knoppen Smile

----------------------------------
where my .emacs is, that's my home

---------------------------------------

 

lundatoks bild

I dom fallen vi faktiskt behövde miniräknare körde vi matlab och något plottningsverktyg när jag pluggade matte. Så det var inte helt försvunnet, bara åtskilt. Smile

--
Ubuntu Linux