Välkommen till linuxportalen.se!

Linuxportalen.se är Sveriges största och aktivaste webbplats för användare av öppen- och fri programvara.

Du besöker Linuxportalen.se som gäst vilket begränsar din möjlighet att använda webbplatsens alla funktioner. Genom att registera dig som medlem får du inte bara möjlighet att söka bland webbplatsens innehåll, skapa nya och delta i befintliga diskussioner, skapa din egen blogg, kommunicera med andra medlemmar genom privata meddelanden och delta i omröstningar. Du får också tillgång till Veckans Kadavro - en seriestrip unikt skapad för Linuxportalen.se!

Registeringen sker snabbt och är helt kostnadsfri - tveka inte, bli medlem idag!

Vinnare av Scandinavian Free Software Award blev...

Vinnare av Scandinavian Free Software Award blev Skolelinux (DebianEdu)

Free Image Hosting at www.ImageShack.us

Free Image Hosting at www.ImageShack.us

Alternativ för kommentarvisning

Välj ditt önskade sätt att visa kommentarerna och klicka på "Spara" för att verkställa dina ändringar.

kimjohanssons bild

Grattis till Skolelinux,
Det är ju ett projekt som man har hört om länge och som är till stor nytta för spridningen av OSS, då det skall böjas i tid det som pingvin/gnu-format skall bli.


extons bild


Ett lite märkligt val tycker jag, eftersom "Skolelinux" inte är så mycket mer än en remaster av KNOPPIX. En sådan kan väldigt många fixa till på några timmar.

LINUX.EXTON.NET

ein.anderssons bild

Tyvär fick jag inte med juryns motivation på. Både för det var rätt mycket och en danskkvinna som läste upp den.

(Jag har rätt svårt för danskar som läser engelska)

-
Linuxportalen.se mitt hem, mitt liv, min värld.

Denna text får användas enligt CCommons BY-ND 2.5 med undantag från att den inte får kopieras, sändas eller distribueras utan att informera mig

borosens bild

Det är själva distributionen det.
Men deras arbete är vad jag förstår mer än att skapa en distribution, det är att få ut GNU/Linux till skolorna.
 
Utan att veta motiveringen till första platsen, så skulle jag tro att de (skolelinux) har varit ganska framgångsrika i sitt värv.

jonasbjorks bild

Det är nog inte remastern de vann på, utan det arbete de lägger ner för att sprida Linux i de norska skolorna. De har gjort ett fantastiskt jobb under många år och är värda att vinna.

--
In the dark you can't see shiny cars.
Jonas Björk - www.jonasbjork.net

--
Jag är grundare av och administratör på Linuxportalen. Kontakta mig om du har frågor, funderingar eller synpunkter kring Linuxportalen.se .

rejass bild

Juryns motivering finns på http://www.fscons.org/award
 
Ett stort tack till alla er som var där! Jag tycker att prisutdelningen blev riktigt lyckad.
 
/Marcus

knutys bild
  • Skolelinux er ingen kopi av Knoppix med enkelte fikser som kan gjøres på 2-3 timer. Skolelinux tilbyr en arkitektur[1] "ut av boksen" beregnet på sentralisert drift (maintenance).
    1. http://wiki.skolelinux.no/DebianEdu/Documentation/Etch/Architecture
  • En profesjonell IT-ekspert bruker fort 2-3 uker på å installere og konfigurere Debian, RedHat eller SuSE Novell fra grunden av, om man skal tilby det samme som følger med ut av boksen med Skolelinux. Skolelinux arkitektur gjør at installasjonen kan gjøres på 1-2 timer. En tilpasning til sentralisert drift tar rundt 30 minutter.
  • Skolelinux tilbyr blant annet sentralisert innlogging, mer enn 15 nett-tjenester ut av boksen, og omfattende dokumentasjon som gir drastisk reduksjon av drifts- og vedlikeholdskostnadene ved sentralisert drift. Erfaringer fra flere norske kommuner[2] som bruker Skolelinux i mange eller i alle skolene viser dette, dokumentert i en erfaringsrapport på over 60 sider:
    2. http://d.skolelinux.no/ressurssparing.html
  • I Norge har vi erfaring med Linux-entusiaster som forteller hvor enkelt alt er med Linux i forhold til andre systemer. Man gjør ting på 2-3 timer med RedHat eller en annen Linux-distro, blir det sagt. Når de samme Linux-entusiastene får prøve seg med å installere RedHat fra grunnen av, som skal betjene 800 datamaskiner på 10-15 skoler, går det fullstendig galt. Bare det å installere RedHat i skolenett med enkle nett-tjenester krever en bok på 134 sider viser det danske prosjektet GnuSkole.
  • Det er en utfordring for oss i Skolelinux at en del Linux-entusiaster undervurderer kunnskapen som må til for å sette opp 15 servere på 10 skoler med 800 klientmaskiner. De har ingen ide om hva det tar av tid og ressurser å vedlikeholde systemene. De forstår det ikke på Windows, de forstår det ikke på Linux.
  • Problemet med urealistiske forventninger og unyanserte råd er at skolene mister troen på Linux. En tabbe med planleggingen av Windows for skoler vil få som bryr seg om. Da startes prosjekt på nytt. Mislykket installasjon av markedslederen Windows vil neppe møte kritikk. Microsoft bruker jo alle, og da tar folk skylden selv når noe går galt. Mislykkes man med Linux derimot, stanses prosjektet. Da er det Linux det er noe galt med. En satsing på Linux blir fort satt på vent, eller IT-tjenesten går for Windows isteden.
  • Dette er en av mange grunner til at Skolelinux-prosjektet har brukt titusenvis av timer på å lage og vedlikeholde en arkitektur beregnet på sentralisert drift pluss en forbedret installasjon av Debian. Når Skolelinux-prosjektet startet bygde vi på 8 år med erfaring fra UNINETT[3], det nasjonale senteret som drifter Internett til 100 norske forskningstasjoner, høgskoler og universitet. UNINETT startet med dette i 1992, og Skolelinux bygde videre på dette arbeidet med sentralisert drift.
    3. http://www.uninett.no
  • Skolelinux er klargjort for sentralisert drift. Konfigurasjon for sentralisert drift tar 30 minutter etter installasjon. På andre operativsystem må man bruke uker på det samme. Skolelinux gjør det mulig for skolene å bruke mer ressurser på opplæring av lærere i bruk av data i skolen. Driftsstaben kan også bruke mye mindre tid på konfigurasjon. Systemet blir bedre vedlikeholdt.
  • I dag bruker UNINETT deler av Skolelinux i forskningsnettet[4]. Dette viser på en bra måte fordelene med å bygge på hverandres teknologi, framfor å konfigurere alt fra bunnen hver gang.
    4. http://forskningsnett.uninett.no/samson/Samson_3_Informasjon.html
  • Siden Skolelinux er fri programvare kan alle kopiere det som er laget. Det kan kopieres til RedHat, Ubuntu eller SuSE. Dette vil redusere tiden man trenger å sette opp disse systemene. Men selv da vil man måtte sjekke om alt er riktig, noe som krever betydelig mer arbeide enn å installere Skolelinux.
  • extons bild


    Ja, det har du nog rätt i. Det är givetvis viktigt med bra marknadsföring.

    LINUX.EXTON.NET

    ein.anderssons bild

    Tack så mycket.
    -
    Linuxportalen.se mitt hem, mitt liv, min värld.

    Denna text får användas enligt CCommons BY-ND 2.5 med undantag från att den inte får kopieras, sändas eller distribueras utan att informera mig

    Lasps bild

    Jag var där
    Och jag lyssnade på dragningen!
    Att Knopa ihop en distro, med fel och brister på en DVD, det kan nog många göra, det är bara en del.
    Det viktiga i SkoleLinux grej är upplägget, tunna terminaler och sättet att ta hand om det hela. Bra undervisningsprogram osv.
    Jag kommer att ladda ner och testa.